Det har nu gått fyra månader sedan Ryssland på bred front anföll Ukraina. Kriget tär på tålamodet. Allra värst lider ukrainarna. Tiotusentals soldater och tusentals civila har fått sätta livet till. Därutöver har tusentals civila sårats.

När det förhoppningsvis blir slut på krigandet är det en lång väg förrän landet byggts upp. Prislappen för återuppbyggnadsarbetet blir hög. Det rör sig om astronomiska summor.

Det utdragna kriget påverkar i förlängningen folks inställning till kriget. Från att Europa inledningsvis hittade samstämmighet föreligger det risk för att opinionen svänger. Framförallt när det börjar märkas i den egna plånboken. Tiden från sommar till höst och från höst till vinter går snabbt. Vinterkylan och brist på tillgången av energi kan snabbt förändra det politiska klimatet. Den gångna veckans händelser ger anledning till oro. Efter Emmanuel Macrons förlust i söndagens franska parlamentsval spekulerar internationell press kring Frankrikes kommande EU-politik.

Hur kommer Frankrike att ställa sig i de stora aktuella kriserna med ett så splittrat parlament som aldrig har varit så anti-europeisk, frågade sig bland annat chefredaktören för belgiska Le Soir, Christophe Berti.

Rysslands president Vladimir Putin agerar med militära medel för att utöka territorier under direkt rysk kontroll och hindra Ukraina från att orientera sig västerut. Hittills har EU uttalat ett klart stöd för Ukrainas ansökan om att godkännas som kandidatland till EU. Håller ryggraden för EU:s statsledare i Tyskland, Frankrike och Italien, medan räntorna stiger i snabb takt och inflationstakten ökar. Italiens skuldsättning ökar. Räntorna för statslånen har stigit oroväckande högt. Tryter stödet för Ukraina?

Effekterna av kriget märks tydligt också här hemma.

Också Washinton Post ser det franska valresultatet som ett politiskt slag mot Emmanuel Macron ”som kan komplicera hans ledarskap i en tid då Europa står inför de djupa utmaningar som utlöstes av kriget i Ukraina”. Effekterna av kriget märks tydligt också här hemma. Trots att Finland tillsvidare har en lägre inflation än andra länder inom EU, har inflationen också ökat betydligt hos oss. Kriget driver upp energipriserna ytterligare och tillgången på varor försämras. Enligt Finlands Banks prognos beräknas konsumentpriserna att stiga med 5,6 % under 2022.

Finländarnas stöd för Ukraina är starkt. Vi ska fortsätta att ge ett starkt stöd till Ukraina. Men för att stävja inflationen på hemmaplan bör regeringen vidta åtgärder. Bränslepriserna har nått alla tiders rekord. Det skapar problem för många hushåll och företag. Flera andra EU länder har beslutat att sänka bränsleskatten. Därför kan och bör regeringen i Finland göra det samma.

Riksdagsledamot och KDs 1. viceordförande Peter Östman. (Kuva Kristiina Kunnas)